fredag 28 juni 2013

Framsidan av huset


Jag älskar vårat hus!
Det är precis lagom stort, kanske till och med lite för stort när det kommer till städning. 
Men det är så mycket som vi vill greja och göra iordning.
Sen köket och hallen i höstas/vintras så har energin lite runnit ut. 
Jag har inte ens vetat hur jag vill att det ska se ut. Köpt en massa tidningar och tittat på nätet för att få inspiration, men den har uteblivit.

Någon sa till mig förra sommaren att man ska bo in sig i huset innan man börjar att renovera. Och det ligger nog något i det.

I helgen som gick så satt vi i uterummet och tog en paus ifrån murandet av rabatterna... Och rätt som det var, så visste jag precis hur jag ville göra framsidan av huset. Efter att vi tog ner de stora granarna så har det bara sett allmänt ovårdat och viltväxande ut där. Skräpigt helt enkelt. 
Men så ramlade bilden bara ner i huvudet.
Bara så där...

Så här ska det bli: (solklart eller hur? :-) )


(Oliver hjälpte till att färglägga lite också!)

tisdag 23 april 2013

Dagens ord!

Epifani!!

Detta är ett så härligt och ett så fantastiskt ord!
Jag älskar det!

Enjoy! ;-)

tisdag 16 april 2013

Det är den där heliga dagen...

Vi har länge planerat att vi ska åka iväg och få lite sol och värme i höst. Alla fem ska vi åka... Och då får det bli vecka 44 (höstlovsveckan) så att de stora killarna kan följa med...
Vinterkatalogerna släpptes och vi hittade en paketlösning som passade oss bra.
Och vi slog till och bokade direkt...

Fredag den 25:e oktober åker vi ut och fredag den 1 november kommer vi hem...

Och lördag den 2:e november är ju alla helgons dag...
Då samlas en massa föräldrar som sörjer sina förlorade barn i Lextorpskyrkan.
Under ledning av sjukhusprästerna som hjälpt oss ta hand om våra barn, MINNS vi dom.
Vi ber för dom, pratar om det ofattbara och känner samhörighet i våran sorg.

Och ofta är hela oktober en månad av ångest för mig...
Det börjar med att jag vet att inbjudan snart kommer i brevlådan...
Sen kommer den och då börjar nedräkningen till gudstjänsten...
Och ju närmare jag kommer denna dagen, desto mer förtvivlad blir jag.
Vill ha ordning på blommor och annat i god tid.
Så att jag får allt som jag vill ha...
För att minnas min underbara tös.
Mitt lilla rosa fluffiga monster...

Att landa på Landvetter flygplats, med drygt 12 timmar tillgodo inför ceremonin, får mig att känna lite ångest...
Det är ju den där heliga dagen på året.
Då min dotter får sitt ljus tänt i kyrkan.
Då hon får lov att kräva sin plats i våra liv.
Att få träffa våran underbara präst som hjälpt oss nåt oerhört i våran sorghantering.
Hon som alltid berättar hur hon minns både oss och Emma.

Min Emma!!!

Japp...
Onekligen känns det väldigt märkligt att resa iväg så nära inpå denna dag... :-/

måndag 21 januari 2013

Först ut...

Jag är väl inte så mycket för nyårslöften, men inför varje nytt år så brukar jag ha nån övergripande tanke om hur jag vill dokumentera året... För 2013 så blir det en kompromiss mellan a line a day, foto och säkert nån dagboksanteckning. Och eftersom så många nu väljer att stå utanför facebook så får det bli en återgång till bloggandet då... =)